Träna på hela högskoleprovet.

Högskoleprovet är en heldag med fem provpass. Varje pass har 40 uppgifter och 55 minuter. Två pass är kvantitativa, två är verbala, och ett är ett utprövningspass som inte räknas i ditt resultat.

Du får inte veta vilket pass som är utprövningspasset. Alla fem måste därför skrivas med samma allvar — att spara krafter till "de riktiga" är inte möjligt.

Ett kvantitativt pass innehåller 12 XYZ, 10 KVA, 6 NOG och 12 DTK. Ett verbalt pass innehåller 10 vardera av ORD, LÄS, MEK och ELF.

Den verbala delen mäter ordförråd, läsförståelse på svenska och engelska, samt språkkänsla. Den belönar den som läst mycket och som kan hålla ihop ett resonemang över en längre text.

Den kvantitativa delen mäter räknefärdighet, jämförelseförmåga, logisk tillräcklighet och avläsning av visuellt underlag. Innehållet ligger på gymnasienivå, men tidspressen gör att metod väger tyngre än djup.

Du får en normerad poäng för varje halva, och slutresultatet är medelvärdet. Det betyder att en svag halva drar ner hela resultatet — och att den som är ojämn har mest att vinna på att lyfta sin svagaste del.

Antalet rätt kallas råpoäng. Den räknas om till en normerad poäng mellan 0,0 och 2,0 i steg om 0,05, genom att jämföras med hur alla andra presterade på samma prov.

Eftersom omräkningen görs i efterhand av UHR går den inte att räkna ut i förväg, och gränserna flyttas mellan provomgångar. Det praktiska rådet blir därför: sikta på fler rätt, inte på en tabell. Så fungerar normeringen i detalj.

Resultatet gäller i åtta år och det bästa räknas. Ett nytt försök kan bara höja.

• Ingen avdragning för fel svar. Ett tomt svar är värt exakt lika mycket som ett felaktigt: noll. Gissa alltid.
• Ingen miniräknare. Uppgifterna är byggda för att inte kräva en.
• Formelblad ingår. Lär dig var sakerna står, så du inte letar under tidspress.
• Fem pass på en dag. Uthålligheten är en egen färdighet och tränas bara genom hela pass på tid.

Den vanligaste tidsförlusten är att träna det man redan är bra på. Ett kort nivåtest över alla åtta delmoment ger ett startläge på ungefär en kvart och visar var rätten faktiskt läcker.

Därefter är prioriteringen enkel: det svagaste delmomentet ger flest nya rätt per timme. Ett delmoment där du ligger på 40 procent har mycket mer att hämta än ett där du ligger på 85.

Och oavsett var du börjar — låt det du svarat fel på komma tillbaka. Det du redan kan ger inga nya poäng. Fler råd om upplägget.

Hur många gånger får jag skriva?

Det finns ingen övre gräns, och bara det bästa resultatet räknas.

Måste jag ha gått ut gymnasiet?

Nej. Det finns varken åldersgräns uppåt eller krav på avslutad gymnasieutbildning.

Konkurrerar jag mot mina betyg?

Nej. Högskoleprovet har en egen urvalsgrupp, så du konkurrerar med andra provskrivare. Ett svagt betyg hindrar inte ett starkt provresultat från att ge en plats.

Hur lång tid behöver jag träna?

Det beror på utgångsläget och målet. Men fördelningen spelar större roll än totalen: korta pass ofta slår långa pass sällan, eftersom repetition är det som gör att kunskapen sitter kvar.